Om jag står upp mot en mobbare får jag vara beredd på att tredje världskriget bryter ut.
Om jag med en psykopats iskalla lugn konstaterar att mobbaren ska passa sig jävligt noga så att väl utvalda delar av hans älskade cdsamling följer med mig ner till Borås på måndag borde jag rimligtvis vara beredd på att apokalypsens fyra ryttare kommer galopperande snart.
Jag är trött.
Elaka och psykotiska människor förtar glädjen av att jag ska få dambesök till mina 12 kvadrat den tredje mars.
Istället för att dansa en happy dance tar vinterkylan över och det som känns mest är vinterkylan, plånboken som bara blir magrare och faktumet att det inte finns någon som vill hålla min hand.
Asså shit, jag vet att den är ful och korvig, men jag tvättar den noggrannt! -.-


Imorgon blir säkert en bättre dag.
Eller i övermorgon.
Om inte någon kväver mig i natten med en plastpåse.